Vägbeskrivning:
Kör c.a 4 km från Rasta/Q8 genom Väse samhälle, väg mot Arnön.

Hammar säteri

Hammar hör till de gårdar som tidigast omnämns i Värmlands historia. Gården omnämns för första gången i ett pergamentbrev från år 1268, då lagmannen i Värmland, Höld Stråhle och hans maka, för sina själars frälsning, testamenterade Hammar och ytterligare elva gårdar till Risebergas nunnekloster. Man vet inte hur länge Hammar stannade i Risbergas ägo, men i ett dokument från år 1325 pantsätter en Haquin Joansson sin gård ”Hamar” till Riseberga kloster, vilket enligt uppgift innebär att gården tidigare övergått i privat ägo.
Från år 1427 beboddes sannolikt Hammar av lagmannen och väpnaren Biorn Niclisson. Gården ärvdes sedan av hans son Olof Björnsson och därefter av Olofs son Nils Olofsson. Alla tre bar släktnamnet Vinge och först under denna släkts tid blev Hammar skattefri frälsegård och kunde benämnas säteri.
Från början av 1620-talet är släkten Soop ägare till Hammars säteri. Detta blir den mest sägenomspunna tiden på Hammar då det berättas om allt från kungabesök till olaga bröllop och spöken. I fyra generationer ägdes Hammar av släkten Soop. Den förste ägaren i släkten Soop var Åke Hansson Soop, riddare och asscessor i Svea hovrätt samt även häradshövding i Väse. Sonen Erik Åkesson Soop övertog gården efter att ha varit landshövding i Österbotten i fyra år. Han bodde på Hammar till sin död 1674. Han ligger tillsammans med sin hustru begravd i Väse kyrka. Under släkten Soops tid uppfördes enligt uppgift en större karolinsk herrgårdsanläggning i sten 1741,varav endast den södra flygeln finns  bevarad. Samtliga ägarlängder finns upptecknade i Maud Forsbergs bok Hammars säteri Väse. År 1968 då gården ägdes av familjen Mellqvist förklarades huvudbyggnaden och de två stenflyglarna som byggnadsminne.
Hammars säteri är privatbostad och inte öppet för besökare. 
Väse Hembygdsförening 2019